Han brinner för
grönt bränsle
Vi närmar oss solen alltmer. I framtiden kommer ”indirekt” solenergi som olja, trä och vind alltmer att ersättas av direkt. Det tror Kenneth Mårtensson. Som vd för Sala-Heby Energi AB (SHE) har han engagerat sig starkt för att hitta hållbara sätt att framställa energi.

Kenneth Mårtensson Arbetar som: Vd för Sala-Heby Energi AB. Bor: I villa i Gamla Uppsala. Med fjärrvärme. Familj: SHustru, en son och en hund. Läser just nu: Da Vinci-koden av Dan Brown. Senast sedda film: Masjävlar. Gillar att äta: Gärna japanskt. Ägnar fritiden åt: Ett sommarhus i Hälsingland, en gammal släktgård på hustruns sida. Dold passion: Gillar att pussla – ett av julhelgens stora nöje är att lägga ett riktigt stort pussel.

Vintern har inte varit riktigt bra för SHE – det har varit för lite kyla. Alltför få tillfällen att visa att man klarar även riktigt kalla dagar med enbart biobränslen.
   – Eftersom vi arbetar mycket med hållbarhet så är vi stolta över att vi hittat bränslen som är bra både för ekonomi och miljö även när det är riktigt kallt, säger vd Kenneth Mårtensson.
Han kom till SHE för 13 år sedan med uppdraget att ersätta kolet med bränslen som var bättre för miljö och ekonomi.
   Man kan nog säga att han lyckats. Förra året använde SHE till 99,5 procent biobränslen. Kanske är det rekord i Sverige – de allra flesta värmebolag förlitar sig på olja eller gas när det är som kallast.
   Under Kenneth Mårtenssons ledning har SHE investerat i ett kraftvärmeverk, satsat på pelletsbaserad ”närvärme” för dem som inte kan nås av fjärrvärme, försökt med solfångare på kyrktak och nu senast värme från havre i samarbete med traktens lantbrukare.    Dessutom erbjuder SHE bredbandsförbindelse.
   – Jag tror på att bygga lokalt, att ha en mångfald lösningar. Här hoppas vi mycket på spannmål. Vi verkar ju i en jordbruksbygd, och idag är stora arealer överflödiga. Då kanske de kan utnyttjas för energiproduktion.

Vid randen av alvaret
Möjligen grundlades tilltron till växtlighetens förmåga i barndomen vid randen av alvaret på södra Öland. Det magra, uråldriga beteslandskapet som nu är ett världsarv.
   – Men då tyckte man inte det var någonting märkvärdigt. Jag minns att vi spelade fotboll på alvaret och tyckte underlaget var lite ojämnt, säger han.
   Nu återvänder han gärna dit på vårarna, intar en låg position och låter sig förföras av den lågväxta blomsterprakten.
   – Den strålar inte, men den finns där. Och den är mäktig.
   Från Öland drog han till Linköping och en utbildning till civilingenjör i industriell ekonomi. Därefter arbetade han i många år på Uppsala Energi.
   Trots uppväxten utvecklade Kenneth Mårtensson inte något utpräglat intresse för vare sig botanik eller fåglar. Men han uppskattar att vara ute i naturen.
   Och hållbarhet är viktigt. Sedan år 2001 är han vice ordförande i Förbundet Agenda 21 i Västmanland.
   – Mina förväntningar på arbetet med Förbundet Agenda 21 är många. Framför allt är målet att förbundet ska bli en motor i hållbarhetsfrågor – i livskvalitetsfrågor.

Har aldrig gillat kärnkraft
Ur ett hållbarhetsperspektiv irriterar det honom att staten bedriver så lite långsiktig verksamhet via sitt eget energibolag, Vattenfall.
   – Om Vattenfall bara ska vara en ekonomisk mjölkko så kanske det helst borde vara privatägt. Tidigare har Vattenfall arbetat mycket med forskning och experiment med nya energikällor. Men idag verkar det väldigt marginaliserat.
Så ingenjör han är har han heller aldrig gillat kärnkraften.
   – Det har alltid berört mig när vi gör saker som vi inte vet konsekvenserna av. Kärnkraft har jag aldrig förstått mig på, vare sig vad gäller miljö, hållbarhet, ekonomi eller teknik. Min bakgrund är väldigt mycket teknik och ekonomi. Men kärnkraften är en synnerligen olycklig företeelse. Allt som inte mäktar utnyttja mer än 40 procent av energin i bränslet bär mig emot. Och att använda uran som inte ens är hållbart – då ska man vara ännu mer rädd om bränslet.

”Stor och bra är inte liktydigt”
Men vad gör vi istället? Kenneth Mårtensson tror på att hitta lokala energisystem. Gigantiska anläggningar – som kärnkraftverken – är inte alltid rationella.
   – Stor och bra är inte liktydigt. Storleken beror väldigt mycket på vilka kundrelationer man kan skaffa sig i bygden där man verkar. Har man inte identitet med den bygd där man verkar – då är man för stor. Det sociala mönstret är viktigare än tekniken.
   Just tack vare sin sociala förankring kommer de kommunägda energibolag som fortfarande finns kvar att klara sig bra i framtiden, tror han. Jättarna på marknaden kommer allt längre från kunderna – vilket inte minst visat sig efter stormkatatrofen i södra Sverige.
   För Kenneth Mårtensson reser den händelsen ett antal frågor. Har vi gjort oss alltför beroende av el? Vad får denna viktiga produkt kosta? Och är det rimligt att elnät ägs av kraftbolag som drivs av vinstintresse? Det är ungefär som om Volvo skulle äga E4.
   För framtiden tror han på ett lokalt energisystem i Sala-Heby som verkar för att ta bort el som uppvärmning; som erbjuder så många som möjligt värme som inte är baserad på olja eller gas; och som producerar mer el på den värmeproduktion som finns.

Text: Anders Jägeberg
Foto: Kim Lill