|
 Låt katastrofen följas av hållbarare laster!
Sri Lanka drabbades mycket hårt när tsunamin rullade in med ond bråd död de där fasansfulla minuterna på annandag jul 2004. 30 000 lankeser miste livet och en tjugondel av befolkningen – en miljon – blev hemlösa. Merparten av tragedin inträffade på öns öst- och sydkuster, däribland Galle.
Jag har en alldeles speciell relation till detta paradisiska land med sina regnskogar, bergsland, tempel och vänliga människor. För snart 23 år sedan for vi nämligen dit, Britt-Inger och jag, och adopterade en liten söt späd kille. I december 2003 återvände vi för att Marcus skulle få lära känna sitt ursprung.
Sorgen efter katastrofen kommer länge att vila dov över världen. Vi känner alla vår litenhet, hur sårbar mänskligheten är inför krafter som ingen teknik eller politik rår på. Samtidigt har vi kommit närmare varandra, i ett slags ödesgemenskap. Sverige och alla andra nationer är som kvarter i en krympande global by. Morgondagen kan vi bara erövra i gränsöverskridande samarbete, i förståelse, empati och solidaritet. Genom akut katastrofhjälp och återuppbyggnad.
Men också, på längre sikt, i en målmedveten strategi för hållbar utveckling. På Sri Lanka kan till exempel den förstörda fiskenäringen inte restaureras, rakt av. Här pågick, som på så många andra håll, ett oacceptabelt överfiske som skadat de känsliga ekosystemen. Man har också fiskat med dynamit, cyanid och med trålar som skadat de fiskrika korallreven. Rev har brutits sönder och fraktats upp på land för kalkbränning.
Dessutom har mangroveskogarna utefter tusentals kilometer kust huggits bort för att ge plats åt turistanläggningar eller dammar för odling av jätteräkor. Idag ser vi tydligt att de byar som fortfarande skyddas av mangrovebältet klarat sig nästan helt utan skador.
Vårt bästa sätt att hedra offren i Sydostasien är att trycka på för en ekologiskt hållbar kamp mot fattigdomen och för en sund ekonomisk utveckling. Här kan också svensk miljödriven teknik bidra med goda lösningar – för att bygga säkrare bostäder, för vatten- och avloppsrening, energiförsörjning och skydd av ekosystemen.
Strax före jul lämnade jag mitt delbetänkande ”Hållbara laster – konsumtion för en ljusare framtid”, ett uppdrag med rötter i FN-konferensen i Johannesburg 2002. Tre områden ingår: bilen, biffen (livsmedel) och bostaden. Här satsar hushållen 90 procent av sina inkomster efter skatt. Och här alstras 50–70 procent av miljöbelastningen.
Jag lägger en rad förslag om hur konsumtionen kan bli ekonomiskt smartare och samtidigt mera varsam – för hälsan, miljön och den globala solidariteten. Beställ utredningen från Fritzes, tel 08-690 91 90 eller ladda hem den från www.regeringen.se, klicka på Jordbruksdepartementet. Gå också in och titta på min hemsida, www.supersize.nu.
Låt oss, var och en efter sin förmåga, förlösa en tsunami av solidaritet så att den makabra katastrofen blir en verklig vändpunkt i världssamfundets vilja att bemästra hoten och skapa hopp och framtidstro. Till exempel genom att stegvis förändra vår vardagskonsumtion!
|
