Elever blir delaktiga
– Det är viktigt att eleverna är delaktiga, att de på olika sätt kan påverka innehållet i och utformningen av undervisningen.

Det säger Monica Yngvesson, som är anställd vid Uppsala universitet och arbetar med att ge stöd och vägledning åt förskolor som vill uppnå utmärkelsen Skola för hållbar utveckling.
   Från och med i år har utmärkelsen Miljöskola ändrats och fått namnet Skola för hållbar utveckling. Den delas liksom tidigare ut av Myndigheten för skolutveckling.
   Förändringen innebär större fokus på själva lärandeprocessen.
   – Det handlar om att inleda barnen i en process av tänkande. Vägen mot målet ska vara lika viktig som själva målet, säger Monica Yngvesson.

Skolans eget behov
En skola där ledningen tydligt har visat hur de organiserar sitt lärande för hållbar utveckling. Så kan man i korthet beskriva en Skola för hållbar utveckling.
   Som ett första steg skickar förskolan, skolan eller vuxenutbildningen in en intresseanmälan till Myndigheten för skolutveckling. Skolan får då en personlig kontaktperson som ett stöd på vägen mot utmärkelsen.
   Därefter ska tio kriterier uppfyllas. Det handlar till exempel om att personalen ska få kompetensutveckling inom området hållbar utveckling och att eleverna ska få inflytande över undervisningen. I den gamla utmärkelsen Miljöskola var det så många som 50 kriterier.
   – Då fanns flera kriterier bara för hur man skulle jobba med skolgården. Nu är det mer valfritt att arbeta efter skolans eget behov av utveckling, säger Monica Yngvesson.
   – Tidigare gick luften nästan ur många skolor när de var klara, vilket inte var meningen. Det här ska ju vara ett fortlöpande arbete.
   En skola som har fått utmärkelsen behåller den i tre år. Därefter ska en ny redovisning, som visar hur skolan har fortsatt att bredda miljöarbetet, lämnas in.

Framtidens vuxna
Monica Yngvesson tycker att utmärkelsen fyller en viktig funktion.
   – Det är viktigt att vi lär oss att tänka hur vi ska arbeta tillsammans för att få en bra miljö och ett gott liv – att alla tar ett gemensamt ansvar för det. Barn är ju framtidens vuxna. De behöver involveras redan från början och lära sig förstå att vår livsstil idag är ett stort problem, säger Monica Yngvesson.
   Hon tar som exempel att 17 procent av världens befolkning gör av med 85 procent av energin.
   – Vårt välstånd i västvärlden sätter spår på andra sidan jordklotet. Vi måste lära oss att göra av med mindre resurser.

På www.skolutveckling.se/hallbarutveckling kan du läsa mer om utmärkelsen.

Text: Anna Björkman Randberg