De jobbar för bättre skolmiljö
Vid kafeterian på Kungsängsskolan i Sala står tunnor för uppsamling av mjuk plast, hård plast och övrigt. Men de står för undanskymt och har för få kategorier, tycker eleverna i skolans nybildade miljögrupp.
De är också kritiska mot att insamlingen av returpapper inte fungerar effektivt.
Kärnan i miljögruppen är elever i årskurs två på Naturvetenskapliga programmet. Deras iver att göra något på sin egen skola tog fart efter att de besökt Ungdomens Miljöting i Västerås.
– Vi höll till på Mälardalens högskola där de källsorterar överallt, berättar Martin Karlsson. Om det går där så borde det väl kunna gå här också.
Bättre källsortering, snålspolande toaletter och lågenergilampor, är några saker gruppen vill jobba för.
Ta del av ritningar
Köket på Kungsängsskolan ska byggas om. Meningen är att man ska bygga in ett system för källsortering i köket. Det tänker miljögruppen också bevaka genom att ta del av ritningar och diskutera med skolledning och kommunpolitiker.
Efter besöket på Ungdomens Miljöting tog eleverna kontakt med Gunilla Sörbom, gymnasiechef i Sala, men tyckte inte att hon gav dem stöd.
– Jag kan förstå att de känner så, säger hon. Jag försökte nog dämpa dem lite. De måste få realistiska förutsättningar. Annars är risken att de blir desillusionerade, säger Gunilla Sörbom.
Det är inte första gången hon möter gymnasieelever som vill genomdriva miljöförbättringar.
– Det är nya elever, samma frågor och lika svårt, säger hon.
En förklaring till att insamlingen av returpapper inte fungerar fullt ut är, enligt Gunilla Sörbom, det nya städavtal som Salas skolor lever med. För Kungsängsskolans del innebär det att städpersonalens tid på skolan har halverats. Förut tömde de returpapper. Nu tömmer de bara papperskorgar.
Viktigt få med fler elever
Malin Forsberg, som sitter i elevrådsstyrelsen, är mycket engagerad i miljöfrågorna. Hon hoppas att elevrådet och miljögruppen ska driva miljöfrågorna tillsammans och även fortsätta prata med skolledningen.
– Det är viktigt att vi får med fler ettor så att de kan fortsätta när vi slutar, säger Malin Forsberg.
För att sprida engagemanget ska miljögruppen gå ut till alla ettor på skolan och prata om sitt arbete.
Insikt genom upplevelser
Inga-Britt Persson är elevernas lärare i miljökunskap. Hon välkomnar deras engagemang och hoppas att de ska få med sig fler elever på skolan.
Själv arbetar hon, tillsammans med andra lärare, ämnesövergripande kring miljöfrågor. Fyra ämnen är involverade; svenska, engelska, naturkunskap och samhällskunskap. Varje år tar hon också med sig en grupp elever till Östa naturreservat för fältstudier under fyra dagar.
– Vi tittar på vatten, skog, geologi och ekologi, till exempel mossens ekologi. Jag tror mycket på att man kommer till insikt genom upplevelser, säger hon.
En mötesplats
Inga-Britt Persson har varit projektledare för projektet Östa KIL (Kunskap i Landskap). Det är nu avslutat men har lett fram till att Gröna Kunskapshuset ska byggas i Östa, med bland annat utställningslokaler. Det ska bli en mötesplats för elever och lärare från olika utbildningsnivåer, men också för till exempel skogsnäringen.
Kunskapshuset kan visa fram goda exempel på uthålligt bruk och nyttjande av ett landskap. Lärarfortbildning kan förläggas dit och man kan visa på vilka utbildningsvägar som finns inom naturkunskap och teknik.
Text: Yvonne Busk
Foto: Kim Lill
|