Så går en sanering till
I en källare i ett tvåfamiljshus på Bruksgatan i Skultuna avslutar Erik Smideby och Kjell Forssén en radonsanering.

I källaren på Bruksgatan har radonsanerarna Erik Smideby och Kjell Forssén borrat två hål genom golvet och den betongplatta som huset står på. Sedan har de sugit upp grus med en dammsugare, för att skapa ett luftutrymme. I betongplattan, som brukar vara kring 15 centimeter djup, har de stuckit ned två rör, som stannar i luftutrymmet strax ovanför gruset under huset. I andra änden går rören samman till ett och fortsätter upp längs källarväggen och taket och in i tvättstugans torkrum.
   Innan röret slutligen går ut genom husväggen passerar det en radonfläkt, som har monterats på torkrummets ena kortvägg.
   – Det är så den radonhaltiga luften i gruset under källargolvet leds bort. Radonfläkten fungerar som en dammsugare. Det är ovanligt att det finns radon i lägenheter med källare under, men i det här fallet kan det bero på att huset är gammalt, säger Kjell Forssén om huset på Bruksgatan.
   Kjell Forssén och Erik Smideby är de enda radonsanerarna i Västmanland. De ska sanera alla Mimers lägenheter med för höga radonvärden. Lägenheter med de allra högsta värdena sanerades först. Därefter tog de sig an samtliga lägenheter med för höga värden i Skultuna. Nu står Önsta-Gryta på tur.

Steg ett: Var kommer gasen ifrån?
Första steget i saneringen är att ta reda på var gasen kommer ifrån.
   – Vi börjar med att spårningsmäta. Då mäter vi med en gammamätare direkt på väggen, för att ta reda på hur mycket av radonet som kommer från byggnadsmaterialet. Genom att dra bort det värdet från resultatet av långtidsmätningarna i lägenheterna kan vi säga hur mycket som kommer från marken, säger Erik Smideby.
   Vilken saneringsmetod som väljs beror på var gasen kommer ifrån. Är det marken som är upphovet brukar en radonsug, som den på Bruksgatan, hjälpa. Är det byggnadsmaterialet krävs ofta förbättrad ventilation.

Arbetet tar oftast ett par dagar
När saneringen är klar mäter sanerarna med en direktvisande mätare, för att se om det har blivit någon förbättring. Därefter behövs ytterligare en mätning under en längre period, för att man ska vara på den säkra sidan.
Saneringsarbetet tar oftast ett par dagar per lägenhet.
   – Det är extra roligt när en sanering lyckas vid första försöket, säger Kjell Forssén.
    Både han och Erik Smideby tycker att de oftast blir positivt bemötta av hyresgästerna.
   – Vi hjälper ju till att lösa ett problem som många upplever som obehagligt, säger Kjell Forssén.

Text: Anna Björkman Randberg
Foto: Kim Lill