Här återvinns elektronikskrot
Avancerad elektronikåtervinning och ett viktigt och meningsfullt jobb för arbetslösa. Det är en ekvation som går ihop. I varje fall i Arboga, där det finns en framgångsrik verksamhet som sorterar, skruvar isär, sorterar igen och skickar mängder av metaller och gifter till återvinning eller destruktion. En verksamhet som numera även är miljödiplomerad.

Jag kan säga att alla som arbetar här känner att det är ett positivt och meningsfullt arbete, säger Ove Bergman som är ansvarig för arbetsmarknadsenheten. Det är ett riktigt arbete, inte terapi. Vår uppgift är att hjälpa folk ut på arbetsmarknaden.
   Samtidigt drivs den avancerade elektronikåtervinningen i kommunal regi. Sedan 1997 finns anläggningen i Arboga Maskiners gamla industrilokaler. Vid arbetsbänkarna sitter personal och skruvar isär kasserade apparater. Det kan vara en gammal tv, radio eller video, eller något annat som innehåller elektronik. De olika komponenterna sorteras sedan i olika fack för att kunna återvinnas.

Skulle kunna ta emot mer
Elektronikåtervinningen i Arboga tar emot 250 ton ”brunvaror” per år. Det vill säga allt som har med ljud och bild att göra.
   – Vi skulle kunna ta emot ännu mer, säger Ingvar Andersson, arbetsledare vid elektronikåtervinningen. Lokalmässigt klarar vi det och det är lätt att hitta folk som vill jobba här. Både män och kvinnor, de är lika lämpliga för det här jobbet.
   Elektronikåtervinningen skulle gärna ta hand om all elektronikskrot som lämnas inom Köping-, Arboga- och Kungsörs-området, både från företag och privatpersoner.
   Numera krävs att alla som arbetar med förbehandling av elektronikavfall är miljöcertifierade. I december 2003 blev anläggningen i Arboga certifierade enligt ISO 14001.
   – Att genomföra miljöcertifieringen var ett jättestort jobb, säger Conny Lassila som är miljösamordnare. Först gjorde vi en miljöutredning för att ta reda på vad som är viktigast att jobba med för att förbättra miljön.
   – Det viktigaste vi kan göra är att demontera och ta hand om så mycket elektronikskrot som möjligt, fyller Ingvar Andersson i.

Arbetar mer effektivt nu
Ove Bergman berättar att många arbetstimmar och mycket pengar har lagts ner för att få den åtråvärda miljöcertifieringen. Studenter från Mälardalens högskola anlitades för att göra grundarbetet och en miljöutredning. Personalen som demonterar och arbetsledningen vid elektronikåtervinningen har utbildats och fått mer kunskap. Och ett konsultföretag har anlitats för att göra revideringen och gå igenom dokumentationen.
   – Det har hänt väldigt mycket i verksamheten bara i och med att vi drog igång arbetet med miljöcertifieringen, säger han. Nu finns ett miljötänkande hos alla som jobbar här.
   Det nya arbetssättet ska genomsyra all verksamhet. Det har inneburit att man ser över hur verksamheten drivs, policydokument och planering.
   – Vi arbetar mer effektivt nu, det är tydligt att var och en vet vad den ska göra, säger Conny Lassila. Vi har även kommit på förbättringar i arbetet som vi har nytta av.
   Som exempel nämner han att städningen har förändrats. Nu skuras inga golv med vatten som tidigare. Istället dammsugs ytorna med en specialdammsugare. Dammet samlas upp i en behållare som skickas till SAKAB. Dammsugaren förvaras i ett särskilt låst rum tillsammans med farligt avfall.
   – Miljöcertifieringen har fört med sig att alla som jobbar här är mer vakna för att det är tungmetaller vi hanterar, säger Ingvar Andersson. Och att det innebär att vi måste använda handskar och byta kläder regelbundet.
   Själva sorteringen har också blivit bättre med fler fraktioner.
   – Vi skruvar så långt det bara går att skruva, påpekar Conny Lassila. Många andra mal ner, men då finns det mycket gifter kvar.
   Displayer plockas alltid bort vid elektronikåtervinningen. De innehåller både kända och okända gifter, exempelvis cyanid som skickas från Arboga till SAKAB utanför Kumla.

Text och foto: Marita Gustavsson