Här
återvinns elektronikskrot
Avancerad
elektronikåtervinning och ett viktigt och meningsfullt jobb
för arbetslösa. Det är en ekvation som går
ihop. I varje fall i Arboga, där det finns en framgångsrik
verksamhet som sorterar, skruvar isär, sorterar igen och
skickar mängder av metaller och gifter till återvinning
eller destruktion. En verksamhet som numera även är
miljödiplomerad.
Jag kan säga
att alla som arbetar här känner att det är ett
positivt och meningsfullt arbete, säger Ove Bergman som är
ansvarig för arbetsmarknadsenheten. Det är ett riktigt
arbete, inte terapi. Vår uppgift är att hjälpa
folk ut på arbetsmarknaden.
Samtidigt drivs den avancerade elektronikåtervinningen
i kommunal regi. Sedan 1997 finns anläggningen i Arboga Maskiners
gamla industrilokaler. Vid arbetsbänkarna sitter personal
och skruvar isär kasserade apparater. Det kan vara en gammal
tv, radio eller video, eller något annat som innehåller
elektronik. De olika komponenterna sorteras sedan i olika fack
för att kunna återvinnas.
Skulle
kunna ta emot mer
Elektronikåtervinningen i Arboga tar emot 250 ton brunvaror
per år. Det vill säga allt som har med ljud och bild
att göra.
Vi skulle kunna ta emot ännu mer,
säger Ingvar Andersson, arbetsledare vid elektronikåtervinningen.
Lokalmässigt klarar vi det och det är lätt att
hitta folk som vill jobba här. Både män och kvinnor,
de är lika lämpliga för det här jobbet.
Elektronikåtervinningen skulle gärna
ta hand om all elektronikskrot som lämnas inom Köping-,
Arboga- och Kungsörs-området, både från
företag och privatpersoner.
Numera krävs att alla som arbetar med förbehandling
av elektronikavfall är miljöcertifierade. I december
2003 blev anläggningen i Arboga certifierade enligt ISO 14001.
Att genomföra miljöcertifieringen
var ett jättestort jobb, säger Conny Lassila som är
miljösamordnare. Först gjorde vi en miljöutredning
för att ta reda på vad som är viktigast att jobba
med för att förbättra miljön.
Det viktigaste vi kan göra är
att demontera och ta hand om så mycket elektronikskrot som
möjligt, fyller Ingvar Andersson i.
Arbetar
mer effektivt nu
Ove Bergman berättar att många arbetstimmar och mycket
pengar har lagts ner för att få den åtråvärda
miljöcertifieringen. Studenter från Mälardalens
högskola anlitades för att göra grundarbetet och
en miljöutredning. Personalen som demonterar och arbetsledningen
vid elektronikåtervinningen har utbildats och fått
mer kunskap. Och ett konsultföretag har anlitats för
att göra revideringen och gå igenom dokumentationen.
Det har hänt väldigt mycket
i verksamheten bara i och med att vi drog igång arbetet
med miljöcertifieringen, säger han. Nu finns ett miljötänkande
hos alla som jobbar här.
Det nya arbetssättet ska genomsyra all
verksamhet. Det har inneburit att man ser över hur verksamheten
drivs, policydokument och planering.
Vi arbetar mer effektivt nu, det är
tydligt att var och en vet vad den ska göra, säger Conny
Lassila. Vi har även kommit på förbättringar
i arbetet som vi har nytta av.
Som exempel nämner han att städningen
har förändrats. Nu skuras inga golv med vatten som tidigare.
Istället dammsugs ytorna med en specialdammsugare. Dammet
samlas upp i en behållare som skickas till SAKAB. Dammsugaren
förvaras i ett särskilt låst rum tillsammans med
farligt avfall.
Miljöcertifieringen har fört
med sig att alla som jobbar här är mer vakna för
att det är tungmetaller vi hanterar, säger Ingvar Andersson.
Och att det innebär att vi måste använda handskar
och byta kläder regelbundet.
Själva sorteringen har också blivit
bättre med fler fraktioner.
Vi skruvar så långt det bara
går att skruva, påpekar Conny Lassila. Många
andra mal ner, men då finns det mycket gifter kvar.
Displayer plockas alltid bort vid elektronikåtervinningen.
De innehåller både kända och okända gifter,
exempelvis cyanid som skickas från Arboga till SAKAB utanför
Kumla.
Text
och foto: Marita Gustavsson
Specialiserad
på att ta hand om farligt avfall
SAKAB är en anläggning som är specialiserad
på att ta hand om farligt avfall. SAKABs destruktionsanläggning
i Kvarntorp, sju kilometer öster om Kumla, togs i bruk
1983, och behandlar cirka 120 000 ton farligt avfall från
svenska industrier och hushåll. Anläggningen
erbjuder behandling som högtemperaturförbränning,
indunstning, behandling av förorenade jordar, våtkemisk
behandling, ljuskälleåtervinning, kvicksilverstabilisering
samt deponi för farligt avfall. Jord kan efter tvättning
eller biologisk behandling återanvändas.
Vid övrig behandling återvinns
främst energi i form av värme till fjärrvärmenätet,
metaller samt elektricitet.
|
|