Ekonomen som tänker grönt
Om Anna Lindén får bestämma ska inga djur ätas upp av oss människor. Ekologiska varor ska kosta mindre än besprutade. Städerna ska vara bilfria och det ska vara lätt och billigt att åka tåg.
Hon är övertygad om att alla kan göra något för att jorden ska bli en bra plats att leva på.

Om människor fick besöka slakterier skulle de reagera och många sluta äta kött.
   Det tror Anna Lindén. Hon är 23 år och studerar ekologisk ekonomi vid Mälardalens högskola. Fast just nu läser hon en kompletteringskurs i sociologi vid Södertörns högskola. När den är färdig i maj fortsätter hon studierna i Västerås.
   Intresset för miljön och hur saker och ting hänger ihop väcktes tidigt hos Anna Lindén. Hon reagerade över att djur som föds upp för slakt blir illa behandlade. Efter att ha tagit reda på mer bestämde hon sig för att sluta äta kött och senare blev hon vegan.
   – Det kändes som om djuren skrek när jag satte tänderna i köttet. Men det är absolut ingen uppoffring att vara vegan. Det är faktiskt bara kul, det finns mycket att upptäcka och man kan experimentera så mycket när man lagar mat.

Kände sig kontroversiell
Anna Lindén är uppvuxen i Täby utanför Stockholm, där hon läste naturprogrammet på gymnasiet.
   – Jag började undra vad det beror på att farliga varor är billigare än de som är bra. Varför priset på grejor man köper inte alls visar vilken miljöpåverkan de har. När jag började läsa ekologisk ekonomi kunde jag se samband.
Anna Lindén började läsa vid lantbruksuniversitetet i Ultuna eftersom hon trodde att utbildningen till agronom skulle ha en stark miljöprofil.
   – Det är verkligen en jättefin miljö där, men jag kände snart att det var för trångsynt. Jag ifrågasatte synen på djur som handelsvaror och kände mig kontroversiell på skolan. Hela sommaren funderade jag på om jag skulle göra något annat.

Många infallsvinklar
Hon kände till Peter Söderbaum (se fotnot, längst ned) och visste att det hade startats något nytt vid Mälardalens högskola. Och när Anna Lindén kom in på programmet ekologisk ekonomi hösten 2002 flyttade hon till ett studentrum i gamla Park hotell i Västerås.
    – Stan är kanske inte supercharmig som Uppsala. Men jag trivs mycket bättre här med skolan och hela miljön. Det är verkligen kul att se saker och ting ur många olika infallsvinklar. Här är det ett tvärvetenskapligt synsätt som gäller och vi ifrågasätter saker som kan verka självklara.

”Höj flygskatten!”
I studierna diskuteras hela världsbilden från olika infallsvinklar. Frågorna kan handla om; Är det alltid bra med tillväxt? Hur ska biståndet se ut? Är det pengar som är viktigast eller är det att dra igång processer?
   – Studierna är väldigt intressanta och bekräftar mina egna tankar. Som att det är viktigt med försiktighetsprincipen och att vi har en ödmjuk inställning till att resurserna på jorden är begränsade.
   Anna Lindén vill påverka samhället i mer hållbar riktning. Hon anser att det inte finns något utrymme för slit och släng. Sopor borde inte finnas, allt ska gå att återvinna.
   – Innan vi kastar en grej borde vi tänka på vad den är gjord av och vad som händer om jag slänger den.
   I hennes idealsamhälle är ekologisk odling normen. Där finns inga djurfabriker, försvaret och fisket är avvecklat. Innerstäderna är bilfria och rälsburen kollektivtrafik gratis.
   – Höj flygskatten upp till skyarna. Miljöskatterna ska vara öronmärkta och bort med momsen på ekologiska varor.
   För egen del handlar hon ekologiskt och svenskt, även om det kostar mer.
   – Det känns äckligt att äta besprutad mat. Vi måste se samband mellan vårt eget beteende och miljöförstöring. Då kanske vi begränsar oss och inte köper papaya och äpplen som transporterats hit från Argentina.

Miljöarbete en möjlighet
Näringslivet har en stor roll i förändringen mot ett mer hållbart samhälle, anser Anna Lindén. Hon ser fram emot att så småningom arbeta som ekologisk ekonom inom ett företag.
   – Jag tror att allt fler företag och arbetsplatser kommer att se miljöarbete som en möjlighet, något positivt som man har nytta av.

Fotnot: Peter Söderbaum är professor i ekologisk ekonomi vid Mälardalens högskola.

Text: Marita Gustavsson
Foto: Kim Lill