Med siktet inställt på hållbarhet

Visst har det hänt en del på miljöområdet.
  När Gröna Draken i sitt allra första nummer 1994 skrev om ABBs miljörevisor Marja Widell åkte hon runt i landet och granskade de svenska ABB-bolagens hantering av avfall, utsläpp och kemikalier.
  Hennes efterträdare Gunnel Wisén tituleras ”sustainability controller” (ungefär ”hållbarhetschef”) och det visar hur perspektivet vidgats: miljöfrågor har blivit hållbarhetsfrågor.
Gunnel Wisén leder fyra medarbetare på den centrala enheten Sustainability Affairs.
   – Fortfarande är miljörevisionerna viktiga. Varje enhet revideras minst vart tredje år. Men fokus har förändrats. Istället för att stoppa utsläpp med filter försöker vi idag se till att utsläppen aldrig uppstår, säger Gunnel Wisén.
   När Marja Widell i slutet av 1980-talet utsågs till miljörevisor var hennes främsta uppgift att se till att ABB-bolagen följde lagstiftningen. Hon gjorde det genom att införa miljörevisioner. I Gröna Drakens allra första nummer hösten 1994 berättade hon om hur hon gav sig in i skrotupplag och kemikalieförråd, öppnade avloppsbrunnar och kröp i kulvertar hos ABB-bolag över hela Sverige

Företagets samhällsansvar
Sedan dess har mycket hänt. Idag är praktiskt taget alla ABB-enheter miljöcertifierade, de har miljöledningssystem som ska säkra att avfall, kemikalier med mera hanteras på godtagbart sätt.
   För tre år sedan vidgades inriktningen till att sikta på hållbar utveckling och en social policy för ABB togs fram. Dess 13 principer anger riktlinjer för företagets samhällsansvar och ska säkerställa att också människor behandlas på ett hållbart sätt.
   I sin hållbarhetsredovisning anger koncernen idag både ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat.
   Gunnel Wisén och hennes medarbetare arbetar dock huvudsakligast med miljöfrågor.
   Numera kan man läsa om ABBs miljöpåverkan i en särskild årsredovisning för hållbar utveckling. Där står till exempel att energiförbrukningen per medarbetare och år minskade från 22 till 20 megawattimmar (MWh) från 1999 till 2001. Att användningen av organiskt bly under samma period minskade från 65 till 2 ton men svampdödande medel ökade från 1,3 till 3,5 ton. Och att generellt mer än 99 procent av en ABB-produkts miljöpåverkan sker när den används, inte när den tillverkas.

Viktigt analysera livscykler
– Lagkraven har skärpts, bland annat genom införande av producentansvar, nu senast för elektriska produkter. Därför är livscykelanalyser ett viktigt verktyg. Vid produktutveckling försöker vi ta med miljöaspekter på ett så tidigt stadium som möjligt, säger Gunnel Wisén.
   Hon tycker det är lättare att arbeta med miljöfrågor idag än för några år sedan.
   – Man kanske inte talar om miljö lika mycket som förut, men nu är det en självklarhet att exempelvis värdera miljöpåverkan när en ny produkt tas fram.

Svårt hitta nya mål
I Sverige ligger miljömedvetenheten allmänt på en hög nivå. Därför kan det vara svårt att hitta nya utmanande mål, tycker Gunnel Wisén.
   – Just nu arbetar vi mycket med transporter. Vi tittar till exempel på möjligheten att belöna medarbetare som använder bilar som drivs med miljövänligare bränslen. Vi tittar också på möjligheter att minska miljöpåverkan från transporter genom att förbättra logistiken och att ställa krav på transportören.

Hur långt kan man då nå?
– Idag jobbar vi med att integrera miljöaspekterna i den dagliga verksamheten. Vi har kommit rätt långt, men färdig blir man ju aldrig. Det handlar om ständigt, enträget arbete.

Hur har ABBs kris påverkat arbetet med hållbarhet?
– Inte så att frågan blivit mindre viktig. Men arbetet måste anpassas till hur ABB i Sverige ser ut. Vi har ju bland annat under senare år sålt flera bolag med stor miljöpåverkan. Å andra sidan innebär utvidgningen mot hållbar utveckling nya frågeställningar.

Text och foto: Anders Jägeberg