Med fokus
på det goda livet

Hundratals människor runt om i Västmanland träffas just nu i studiecirklar för att prata om hälsa. ”Det goda livet” är ett annorlunda studiematerial som tar fasta på det som är gott här i livet. Och på den enskildes ansvar för sin egen hälsa.
Det goda livet” togs fram efter ett beslut i landstinget, för att inspirera människor att träffas och prata om sin egen hälsa. Det är också ett sätt att möta befolkningen i länet och fånga in synpunkter och tips.
   – Många förknippar landstinget enbart med sjukvård och kanske allra mest med akutsjukvård, säger Agneta Fleismark som är ordförande i Folkhälsoutskottet i landstingsfullmäktige. Men att också arbeta förebyggande och få människor att bli medvetna om sin hälsa är att lägga en budget på lång sikt.

Många drabbas av ohälsa
I alla studiecirklar skrivs synpunkter och förslag ner i ett dialogblad som sedan lämnas vidare till landstinget när cirkeln avslutas.
   Agneta Fleismark har själv varit ute och träffat en studiecirkel i Skinnskatteberg och fått både frågor och nya idéer.
   – På det här sättet får vi bra underlag och en direkt koppling till de beslut som fattas i landstingsfullmäktige. Och vi kan se i utvärderingarna av de cirklar som avslutats att deltagarna överlag är mycket nöjda.
   – Vi vet att många människor drabbas av ohälsa, säger Inger Fälth som varit projektledare för ”Det goda livet”. Tanken är att öka kunskapen om vad man kan göra själv för att må bra.

Lätt att få ihop grupper
Alla studieförbund bjöds på ett tidigt stadium in till ett möte där projektet presenterades. En grupp bildades som var med och utformade ett studiematerial i form av ett diskussionsunderlag.
   – Det innehåller inga pekpinnar, säger Inger Fälth. I materialet finns tips om annan litteratur. Möjlighet finns också att bjuda in gäster och föreläsare eller att göra studiebesök.
   Helene Lindgren har funnits med i projektet från Länsbildningsförbundets sida. Hon är imponerad över det stora intresset för studiecirklarna.
   – Marknadsföringen av ”Det goda livet” har skett genom studieförbunden. Det har varit väldigt lätt att få ihop grupper, intresset är på vissa håll så stort att cirklarna där i stort sett säljer sig själva. Sedan i höstas har 130 studiecirklar startat i länet med över tusen personer.
   En som också är glad över det stora intresset för hälsofrågor och ”Det goda livet” är Birgitta Ellénius, som är chef vid Folkhälsoenheten i Landstinget Västmanland.
   – Vårt arbete går ut på att utveckla metoder för att människor ska få ett gott liv. Nu rullar det här projektet på och många människor är aktiva i studiecirklar och får kunskap om hälsa och vad man själv kan göra för att förbättra den.

Ger ringar på vattnet
Målsättningen är att nå tusen personer varje år genom studiecirklar.
   – De cirklar som pågår just nu ser väldigt olika ut, säger Inger Fälth. En del består av nästan enbart äldre människor. Andra av invandrare eller föräldragrupper. De fokuserar på det som är viktigt för deltagarna. I föräldragrupperna kanske det handlar om barns stress och vad man kan göra för att hjälpa barnen.
   ”Det goda livet” börjar redan ge ringar på vattnet. Deltagarna fortsätter att träffas i andra former utanför själva studiecirkeln. Det har också skett en avknoppning till ett nytt projekt, som handlar om invandrare i sjukvården.

Text: Marita Gustavsson

”Det har varit mycket skratt”

Äta gröt till frukost, umgås med andra människor, ha möjlighet att använda stöd när man går, träffa barnbarnen, bada bastu och ta sig en svängom ibland.
   Det är några saker som deltagarna i två studiecirklar i Köping tycker hör till det goda livet.
De träffas på tisdagseftermiddagar, oftast i Studieförbundet Vuxenskolans lokaler. De är ett sedan tidigare sammansvetsat gäng med 18 pensionärer, som har lärt känna varandra genom pensionärsföreningen SPF Köpingsorten.
i höstas startade de två cirklar efter att Kristina Ulväng från Vuxenskolan informerat om möjligheten på föreningens upptaktsmöte.
   – Det har varit mycket skratt – det hör också till det goda livet, säger Eric Pettersson, som deltagit i en av studiecirklarna.
   – Social samvaro istället för att sitta ensam hemma i sin lägenhet och kuckelura är viktigt, säger Gunhild Jansson, en av två cirkelledare.
   Hon och Berit Pettersson har lett var sin grupp, som även tillsammans har varit på Munktorpsrevyn. De har också deltagit i temadagar om hälsa arrangerade av landstinget. Teaterbesöket finansierades av det stimulansbidrag som landstinget skickar med till varje cirkel.

Under cirkelträffarna har de diskuterat ämnen som sömn, motion, bra mat samt olycksfall i hemmet kopplat till benskörhet.
– Det finns många faror i ett hem, vi har pratat om hur man kan göra det säkrare. När vi ramlar bryter vi ofta en arm eller ett ben till följd av benskörhet, säger cirkelledaren Berit Pettersson.

Som underlag för diskussioner har de använt landstingets studiehandledning Det goda livet. Den tar upp olika aspekter av hur du själv kan påverka din hälsa och i anslutning till varje avsnitt finns frågor att fundera kring.
   Boken ”Vågar jag bli gammal?” av Kristina Färm har också lett till diskussioner.

Deltagarna motionerar tillsammans, några går med stavar, andra är med på vattengympa eller spelar boule. Cirkelträffarna har förstärkt deras syn på vad som krävs för att de ska må bra.
   – Diskussionerna har många gånger fungerat som en bekräftelse på sådant vi redan vet – att man ska investera i sin hälsa, säger Margit Pettersson, en av cirkeldeltagarna.
   Någon fortsättning på just de här två cirklarna är inte planerad. Men med anledning av Birgittaåret kommer deltagarna att fortsätta träffas och prata om den Heliga Birgitta. I vår ska de resa Bottenviken runt.

Text och foto: Anna Björkman Randberg