Ät smart – välj mat efter årstid

Nu satsas stort på SMART-mat i Västerås. Det betyder mer ekologiska råvaror på skolbarnens tallrikar. Och mer frukt och grönsaker. Men mindre av kött från kyckling och gris. Istället blir det vanligare med lamm- och nötkött, de djur som håller beteshagarna öppna.
Mej Jangesjö är projektledare för införande av miljöledningssystem för proAros där ÄT SMART ingår som ett av miljömålen. För egen del äter hon både bra och smart mat. Inte så konstigt kanske med tanke på att hon lever på en KRAV-märkt gård.
   – Maten har blivit trendig, som grädden på moset, säger hon. Vi har tillgång till mat dygnet runt och äter ”söndagsmat” nästan varje dag. Allt fler får också problem med övervikt och ohälsa.
   Mej Jangesjö vill se en attitydförändring där maten anpassas efter årstiden. Tomat, gurka och isbergssallad exempelvis, är energikrävande att odla och kräver långa transporter innan de hamnar i butiken den här årstiden. Grövre grönsaker och rotfrukter, som kan odlas utomhus i Sverige, är både nyttigare och bättre för miljön.
   – Vi ser ÄT SMART som en färdriktning mot mer hållbara matvanor. SMART- mat är bra för hälsan men också för miljön och djurhållningen.

Ny modell för skolor
Alla skolor och förskolor i Västerås ska införa ÄT SMART-modellen. Chefer, kokerskor och skolmåltidspersonal har fått information och nu planeras en utställning som ska visas på de olika skolorna. Till detta finns ett utbildningspaket som vänder sig till elever och personal, och även till föräldrar.
   ÄT SMART innebär att man väljer lite annorlunda, jämfört med vad som är vanligt idag. Många barn föredrar lättuggad mat som kyckling och griskött. Nu ska dagis och skolor istället servera mer bönor, linser, rotfrukter och kött från nöt och lamm. Med utbildning och tips om nya recept ska personalen få hjälp att ställa om till spännande, god och smart mat.

”Tiden får inte vara ett hinder”
Vilken mat vi äter handlar mycket om hur vi lever. I ett samhälle där många ser tid som en bristvara får inte matlagning ta särskilt lång tid. Men med planering kan maten bli både godare, billigare och mer hälsosam.
   – Tiden får inte vara ett hinder, säger Mej Jangesjö. Det går att hitta smarta lösningar. Bönor och linser som ligger i blöt sköter sig i stort sett själva. Kokar man en stor sats och fryser in i små förpackningar går det snabbt att laga näringsrika måltider.

Färre tomma kalorier
– Det är en omfattande process som sätts igång nu när vi ställer om till SMART-mat, säger Anna-Greta Eklund som är kostkonsulent inom proAros. Men det är egentligen ingenting konstigt. Det handlar i stort sett om att arbeta med tallriksmodellen och lägga till miljöaspekten.
   Anna-Greta Eklund är kostkonsulent även för äldre- och funktionshindrade. Tanken är att också de äldres mat ska tilllagas efter ÄT SMART-modellen.
   – Maten till de äldre måste alltid anpassas efter var och en. Men många äldre äter gärna potatis och rotsaker. De tycker ofta om bra mat som pepparrotskött och kalops, som barn och ungdomar inte är vana vid idag.
   – I det här arbetet ingår även att se över upphandlingen, berättar Mej Jangesjö. Det finns många regler som vi måste följa, men vi kan också ställa krav på leverantörerna. Idag har de exempelvis svårt att uppge vad som är naturbetesnötkött.
   Alla kan äta bättre och billigare och samtidigt bidra till en bättre miljö. Nästan hälften av en genomsnittlig matbudget går idag till ”tomma kalorier”, mat som innehåller mycket kalorier i form av fett och socker men som inte ger mycket vitaminer och mineraler.

ÄT SMART står för:
Större antal vegetabilier
Mindre utrymme för ”tomma kalorier”
Andelen ekologiskt ökar
Rätt kött- och grönsaksval
Transportsnålt

Läs mer om ÄT SMART på www.sll.se/ctn

ÄT SMART är utarbetat av Centrum för Tillämpad Näringslära, Stockholms läns landsting

Text: Marita Gustavsson
Foto: Kim Lill