Regional mötesplats
Vår roll är att vara pådrivare, kunskapsspridare och nätverksbyggare för hållbar utveckling. Vi är över 80 medlemmar från både offentlig, privat och ideell sektor
i Västmanlands län med omnejd.


Fossilfritt -
Aktiviteter och projekt
i Västmanland

Visa  




Om Fossilfritt Västmanland 2015

Begränsad klimatpåverkan

Vad är energi?

Lokalt klimatarbete

Aktuellt

Tips & Trix

Fossilfri kommun

Solenergi-skola

Energi på Menyn

Frågor och svar

Nyhetsarkivet

Gröna Draken

Informationsmaterial

Energiprojekt

Länkar

Kontakt

Energi startsida

FA21:s startsida

 

Kenneth Werling pratade om etanol vid seminariet på Mälardalens högskola. 

Vad kommer efter bensinen?

Biogas, etanol eller elhybrid – vilka är förutsättningarna för att ställa om till alternativa drivmedel när bensinen gjort sitt? Om detta handlade ett seminarium om transporter och miljö den 21 september på Mälardalens högskola.

En slutsats av seminariet var att det inte är tekniken som är problemet utan snarare strukturer i samhället, bilindustrin och inte minst vanemönster hos bilägarna.
  Carl-Magnus Pettersson, driftchef Svensk Växtkraft AB, redogjorde för projektet Växtkraft. Där rötas hushållsavfall och vallväxter till biogas som ska driva bussar och bilar. Projektet tar hand om avfall samtidigt som det ger energi för att driva fordon och rötrester som kan ersätta konstgödsel i jordbruket.
  Biogasen från detta – plus den från reningsverket i Västerås – kommer bland annat att driva VL-bussar i Västerås. Om fyra år ska det finnas 40 biogasdrivna bussar. Under högtrafik vintertid är drygt 50 bussar i rörelse i Västerås, berättade Ann Berg, områdeschef på VL.
  Biogasen medför vissa merkostnader: nya rutiner vid rengöring, längre tankningstid och andra riskbedömningar. Men denna merkostnad täcker Västerås stad.

Andelen etanol kan ökas
Kenneth Werling, vd för Agroetanol i Norrköping, konstaterade att även om oljan inte tar slut, så kommer den att bli dyrare. Då öppnas vägar för andra drivmedel. Exempelvis etanol, som i Norrköping framställs av vete. För en liter ren etanol behövs 2,65 kg vete.
  Etanol är utmärkt att blanda med bensin, sade Kenneth Werling. Idag innehåller all 95-oktanig bensin som säljs fem procent etanol. Den andelen skulle utan vidare kunna ökas – om det inte vore för EU-regler. Etanol förbättrar nämligen förbränningen av bensin. I USA har man tio procent etanol i bensinen. Och i Brasilien kör många på ren etanol. Där finns god tillgång på sockerrör som är den billigaste råvaran.
  I Sverige kommer lantbruket dock aldrig att kunna producera tillräckligt med vete, sade Kenneth Werling. Därför kanske etanol bara är en övergångslösning.


Hybrider
Om nu etanol är en övergångslösning, vad kommer i så fall istället? Kanske elhybridbilar.
  Sture Eriksson, professor vid KTH, berättade om olika typer av sådana. Alltifrån fordon som går helt på el till fordon till sådana som bara kopplar in elmotorn vid start och tomgång.
  Flera bilföretag tillverkar redan hybridbilar. Den kanske mest kända är Toyota Prius, som är en så kallad ”power split-hybrid”. Det innebär att elmotorn används framför allt vid start och stopp men även kan driva bilen en kortare sträcka.
  – Man kan få utmärkta egenskaper av hybridbilar. Frågan är bara vad de kostar, sade Sture Eriksson.
  Hybrider passar också bra i tunga fordon med många stopp, till exempel stadsbussar, distributionsfordon, sopbilar med mera.


Bränsleceller
I den efterföljande diskussionen ställdes frågan vilken drivmedelstyp som har bäst framtid?
  Bilindustrin förefaller just nu satsa mest på bränsleceller med vätgas som energibärare. Föredragshållarna trodde dock på en mångfald – kanske med viss dominans för elhybrider.
   Seminariet samlade omkring 250 deltagare och arrangerades av Förbundet Agenda 21, Mälardalens högskola och Tekniska föreningen.




Anders Jägeberg
2005-09-14

 


Statistik och fakta
över nuläget i länet.

Läs mer  




Har du en fundering 
med koppling till 
energi?

Fråga här  




Dela med dig
av smarta idéer.

Tipsa här